Vackra dem är, människorna på bussen. Uppiffade inför arbetsdagen. Nyparfymerade, nyduschade, nyklädda. Vissa kanske har ätit en god frukost och druckit en kopp espresso. Andra kanske föredrar te.

Någon hade ett barn i sitt knä, vars hand knappt nådde runt förälderns finger. Fina kläder, konstiga glasögon, mustiga dofter, unika ansikten. Och alla stod still, på en och samma plats i tystnad. Några flörtade lite. Jag bara förtrollades alla dem som åkte i bussen, de var så vackra.